Västerbotten

Rune Danielsson (s) presenterar sig som förnuftets talesman. Utifrån detta hade jag förväntat mig mer än vad han presterar i VK 27/7.    

Det var socialdemokraterna med Erlander och Palme i spetsen som förde in och byggde kärnkraften i Sverige. (c) försökte förmå Palme att besinna sig, men trots 25% av väljarna 1976 kunde inte ens centerledaren Fälldin bestämma villkoren. Socialdemokraterna – inte Centerpartiet – är ansvarig för dagens kärnkraftsberoende.   

Efter 20 års samarbetsförsök med (s) insåg vi att förnyelsen aldrig skulle få chansen så länge (s) bestämde villkoren. Därför började vi 2002 diskutera hur dödläget kunde brytas Med klimatkrisen blev det förnybara än mer angeläget. När övriga Allianspartier ställde upp på en storsatsning på sparande och förnybart gick (c) med på att ta bort den lag som förbjöd kärnreaktorerägare att ersätta gamla reaktorer med nya. Men vi stängde också dörren för statliga subventioner (som socialdemokraterna gav de gamla reaktorerna när det byggdes). Och gav ägarna ansvar för kärnkraftens försäkringskostnader och fullt ansvar i händelse av olycka. Därmed kunde riksdagen anta Europas mest ambitiösa klimatpolitik. Beslutet gör att bolagens intresse är magert att bygga nya reaktorer samtidigt som alternativen äntligen lossnat!    

Sedan 2006 har vindkraften tredubblats och bioenergin har gått om oljan som största energikälla i Sverige. Vi har en fossilfri svensk elproduktion på tre ben; vatten, förnybart och kärnkraft, och klarar också el-export till kolberoende länder som Polen och Tyskland. 2005 fanns 23 000 miljöbilar. Nu, efter miljöbilspremie och goda villkor i förmånsbeskattningen rullar närmare 330000 miljöbilar på våra vägar. Sverige har långt mer förnybar energi än vad (s) lyckades med under sina 20 senaste regeringsår. Och tvärtemot vad Danielsson påstår visar den senaste opinionsundersökningen att en mycket stor majoritet föredrar Alliansens klimat och miljöpolitik före Vänsterkartellens. Till och med majoriteten s-sympatisörer tror mer på Alliansen lösningar.       

Danielsson fortsätter odla sossemyten om att Maud Olofsson ”vänt landsbygden ryggen”. Han påstår okunnigt att Olofsson ”minskat fraktstödet till inlandet”. Det var nämligen (s)tatsrådet Messing som lät bli att anmäla stödet till EU-kommissionen vilket skapade stor oro bland många företagare i norr. Maud O lyckades efter hårda förhandlingar 2007 med EU rädda transportstödet, höja nivån och samtidigt ändra reglerna så att inlandets små företag också inkluderades.   

Också här glömmer Danielsson historien: Det är den centralisering och avfolkningspolitik som präglade socialdemokratiskt tänkande under de senaste fyra decennierna som i stor utsträckning ligger bakom många av inlandets stora problem. Inte dagens Centerparti!   

Maud Olofsson har inte glömt Norrbotniabanan (NB). Men hon ställer inte ut ofinansierade löften som den förra regeringen gjorde! Idag arbetas med viktiga etapper. Den  förhandling mellan Trafikverket och NB-bolaget som pågår, ger vägledning för hur bit för bit kan knytas samman. Andra (internationella) förhandlingar pågår kring infrastrukturlösningar på Nordkalotten och där är NB en viktig pusselbit. Centerpartiet med Maud O i spetsen gör sitt yttersta för att NB ska bli verklighet. Jag är övertygad om att övriga partiledare i Alliansen liksom de stora företagens ledningar i Norr- och Västerbotten inom kort också kommer till samman insikt!   

Centerpartiet – liksom andra partier – omprövar ibland färdväg. Men inriktningen, att utveckla företagande för jobb och välfärd och att finna nya moderna smrta klimat- och energilösningar och att därmed skapa förutsättningar för hela landet att leva, den står fast! För mig är det uttryck för förnuftig politik.  

Lars Weinehall, Centerpartiets VU

Publicerad i VK 28/7

”VF har med Lena Sandlin fått en ny politisk ledning. Av ledaren 8 juli att döma verkar dock Sandlin inte kunnat frigöra sig från den fixering – närmast besatthet – kring Centerpartiet i allmänhet och Maud Olofsson i synnerhet som Lars Bodén ägnat ett otal ledare de senaste 4 åren.

 Sandlin skriver 8/7 om energipolitiken. Centerpartiets kamp för en grön miljöpolitik var själva grunden för det kärnkraftsmotstånd som inleddes på 70-talet. Vi försökte få Palme och (s) att hejda sig och inte bygga fler reaktorer. Vi föreslog stora insatser för energisparande och för gröna lösningar. Vi eftersträvade kärnkaftsavveckling. Men kunde i minoritet ej åstadkomma detta. Åren gick. Inte mycket hände. Visserligen lyckades vi tillsammans med s stänga Barsebäck – inte minst efter starka danska påtryckningar. Men trots energiöverenskommelser mellan s och c misslyckades både alla s-regeringar eller Bildtregeringen genomföra en nödvändig energiomställning. Konflikter om kärnkraften – inte minst inom socialdemokratin – där tunga fackföreträdare och kommunala ledare gjorde gemensam sak med ledningarna för basindustrier på bruksorter och m och fp, lamslog i praktiken förnyelsen.

     För Centerpartiets del ökade frustrationen och vi insåg att förnyelsen aldrig skulle få chansen om vi inte kunde bryta det dödläge som dominerat under mer än 30 år. När klimatkrisen ställde gamla sanningar på ända, blev det än mer angeläget med sparande och förnybart. De departement (c) ansvarar för utarbetade Regeringsalliansens förslag och Riksdagen antog ifjol Europas mest ambitiösa klimatpolitik med 40 procents minskning av utsläppen till 2020.

Efter omfattande interna diskussioner (och stämmobeslut med kompakt majoritet!) har vi från Centerpartiets sida förklarat oss beredda att ge de kraftbolag som äger dagens kärnreaktorer möjlighet att ersätta gamla reaktorer med nya. Men utan statliga subventioner (som socialdemokraterna gav de gamla reaktorerna när det byggdes). Och med det mycket viktiga beskedet att bolagen ansvarar för att täcka kärnkraftens försäkringskostnader och reaktorägarna har fullt ansvar i händelse av olycka. Kraftbolagens intresse att bygga nya reaktorer kommer allt närmare noll i takt med dessa krav och i takt med att alternativen äntligen lossnat!   

 Sedan 2006 har vindkraften har tredubblats och bioenergin har gått om oljan som största energikälla i Sverige. Vi har skapat en fossilfri svensk elproduktion med tre ben; vatten, förnybart och kärnkraft, och klarar också el-export till länder som Polen och Tyskland som är beroende av kol. Utsläppen från trafiken och utsläppen från nya bilar minskar mer än någon gång sedan mätningarna startade 1978. 2005 fanns 23 000 miljöbilar. Nu, efter miljöbilspremie och goda villkor i förmånsbeskattningen rullar närmare 330000 miljöbilar på våra vägar.

Sandlin vet att en massiv majoritet av såväl svenska folket som (s)-sympatisörerna föredrar Alliansens energi- och klimatpolitik. I alla partier finns det dom som tyckte det var bättre förr och som inte under några villkor kan tänka sig att öppna ögonen för att t.ex. klimatkrisen ställer politikerna inför nya utmaningar, typ Solveig Ternström. I varje parti finns det också en och anan föredetting som lägger sin möda på att sätta käppar hjulen. Men de allra flesta – både medlemmar och allmänhet – inser att var tid har sina problem och sina lösningar.

Lars Weinehall, Centerpartiets Verkställande Utskott

 Publicerad i VF 23/7

Glöm ej familjedag i Ånäset Söndag 1 Aug!

Vill du åka buss dit från Umeå, Skellefteå eller Lycksele (via Vindeln), hör av dig till din kretsordförande eller ring 090-776655.

Sällan har landsbygdens möjligheter varit så stora. När allt fler efterfrågar sund och säker mat, upplevelsebaserad turism och förnybar energi är landsbygden ofta svaret. Det gör också att avståndet mellan stad och land nu är närmare än någonsin.

Det är därför Centerpartiet har gett landsbygdspolitiken en hög prioritet i regeringen. Det är också något som har uppmärksammats av svenska folket. I en undersökning av Novus Opinion svarade var femte väljare att Centerpartiet har den bästa politiken för Sveriges landsbygder. Det placerar oss i topp av samtliga partier. Övertaget för Centerpartiet gäller för båda könen och inom samtliga åldersgrupper.

Under mandatperioden genomförs mer än 156 insatser för att stärka utvecklingskraften på Sveriges landsbygder. Det handlar bland annat om insatser för jobb och företagande med sänkta egen- och arbetsgivaravgifter, utbyggnaden av förnybar energi, ett moderniserat och mer flexibelt strandskydd som möjliggör strandnära bebyggelse i glesbygd, satsningar på det finmaskiga vägnätet och bredband, valfrihetsreformer inom välfärden samt satsningar på turism och Matlandet Sverige.

Centerpartiet är stolta över vad som nu genomförs. Men vi vill ännu mer. I Centerpartiets landsbygdsmanifest presenterade vi därför ytterligare 36 punkter för en livskraftig landsbygd. Det handlar bland annat om att göra det än billigare att anställa, att sänka tjänstemomsen, fortsätta utbygganden av förnybar energi och att skapa en nationell strategi för landsbygdsturism samt att tillåta gårdsförsäljning av alkohol och att förstärka satsningen på visionen om Matlandet Sverige.

I bjärt konstrast till detta står Socialdemokraterna som inte nämner visionen om Matlandet Sverige med ett enda ord i sin budgetmotion, som går till val på höjd bensinskatt, återinförd handelsgödselskatt, en kilometerskatt på transporter samt höjd arbetsgivaravgift för unga under 26 år. Bara höjningen av arbetsgivaravgiften för unga skulle – framräknat till 2011 – innebära en merkostnad med 553 miljoner för arbetsgivarna i Västerbottens län. Kilometerskatten skulle ge ett åkeri med en lastbil en merkostnad på 170 000 kronor om året. Återinförandet av handelsgödselskatten skulle kosta våra bönder ungefär 300 miljoner kronor varje år. Detta är inget annat än en straffbeskattning av landsbygden.

Även om Socialdemokraterna själva inte verkar ha förstått vilka konsekvenser förslagen riskerar att få för landsbygden så har andra gjort det. När Centerpartiet bad analysföretaget Novus Opinion att fråga väljarna vilket parti de anser har bäst landsbygdspolitik fick Socialdemokraterna endast stöd av var tionde väljare. Det är ett klart underkänt betyg. Det är dessutom anmärkningsvärt att ett av Sveriges största partier har så lågt förtroende inom det politikområde som berör åtminstone hälften av Sveriges befolkning.

Medan Socialdemokraterna vill återgår till en bidragspolitik och undandra möjligheterna till tillväxt i Sveriges landsbygder, är vi i Centerpartiet beredda att fortsätta att leverera insatser som tillvaratar och stärker utvecklingskraften i hela landet. Med alla de naturtillgångar och företagsamma människor som finns i vårt avlånga land finns alla möjligheter i världen att göra landsbygden till en motor i svenskt jobbskapande och tillväxt. Ingen kan tveka om att Centerpartiet är Alliansens gröna och företagsamma röst.
Maud Olofsson (C)
partiledare och riksdagskandidat Västerbotten
Heléna Lindahl (C)
riksdagskandidat Västerbotten
Tomas Mörtsell (C)
riksdagskandidat Västerbotten

Läs den i VK här!

Muntergöken och Ung Vänstraren Nils Englund skriver i en insändare den 13/7 att vi dagens unga är den första generationen som har sämre förutsättningar än våra föräldrar. I samma andetag argumenterar han för en vänsterregering, en regering bestående av sossar, miljöpartister och vänsterpartister. Det är precis den politik som lett oss till alla dessa nedskärningar som Englund så kraftigt argumenterar emot.

Trots den djupaste lågkonjunkturen i både Englund och i mitt liv har vi haft en regering som gått genom krisen med goda statsfinnanser och inte agerat som exempelvis Grekland, Italien och Portugal som dragit på sig enorma budgetunderskott. Sanningen är att vi har en betydligt lägre statsskuld idag än vad vi hade när alliansen tillträdde.

Man kan alltid skylla på regeringen för att kunskaperna bland svenska elever minskat, det är regeringens fel att vi har en av Europas högsta ungdomsarbetslösheter, det är regeringens fel att ungdomsgårdar läggs ned. Listan ur Englunds argumentation kan göras lång. Det Englund glömmer att nämna är att det är det röda lagets politik och förkärlek att klamra sig fast vid det gamla som lett fram till den minskade kunskapen i skolan. Därför har den alliansregeringen inför en läsa-, räkna- och skrivagaranti, därför har vi reformerat gymnasieskolan för att bättre matcha arbetsmarknadens behov och den enskilde elevens önskemål. Ungdomsarbetslösheten är för hög, där är vi helt överens, men vi har helt olika mediciner mot problemet. Englund vill göra oss unga flera tusen dyrare att anställa varje månad, det vill inte jag!  Jag vill också se över LAS, jag vill att avtalsenliga ingångslöner införs, för att bara nämna några av Centerpartiets förslag. Självklart så vill Englund i sann kommunistisk anda förstatliga landets ungdomsgårdar och driva dem i statlig regi, för det går knappast att skylla på regeringen att ungdomsgårdar läggs ner, de är ett kommunalt ansvar.

De extrapengar som den sittande regeringen har skjutit till landets kommuner och landsting verkar också dessa ha gått Englund och Ung Väster förbi. Men det är klart, väljer man att blunda så ser man dem inte.

Vi har inte råd med en röd regering som lovar saker titt som tätt och utan att kunna berätta hur satsningarna ska finansieras. Blir det en skattechock? Blir det en lånechock? Eller kanske startar de sedelpressen som står i källaren på partikansliet för att finansiera sina luftslott.

 Johan Kling (C)

CUFare och riksdagskandidat

VK:s ledarsida skriver än en gång (12/7) en ledare med fel slutsatser då det gäller framtidens flyg i inlandet. Jag vet inte vad de grundar sina slutsatser på men det är inte samma källor som vi i Destination Södra Lappland arbetar utifrån då det gäller infrastruktur för framtiden i inlandet. Det är som jag ser det fullständigt kommersiellt ointressant att köra matartrafik till Umeå, dels då det är för dyrt och dels för att det är en för kort sträcka för att det ska löna sig. Det är även svårt att se vilka flygbolag som vill ta emot passagerare från anslutande destinationer då det ofta är svårt att planera och omöjligt att höja kapaciteten när behovet av platser ökar. Som det gör för orter med turisttrafik. Då det gäller tågtrafiken så håller jag med VK om att den spårbundna trafiken kommer att höja tillgängligheten för delar av länet och jag hejar på den utvecklingn då den är miljövänlig och grön och bör prioriteras starkt av Region Västerbotten för framtiden.

Det är dock ingen lösning för de kommuner och länsdelar som bygger sin framtid på näringslivsutveckling främst inom besöksnäring och turism.

Detta fenomen har VK glömt i sin analys, att det är resandet för tillväxt som är det viktiga för inlandet i framtiden, inte resande för oss som bor här.

Maria Kristoffersson

http://vk.se/Article.jsp?article=363723

Hoppas att alla som behöver hjälp i hemmet med städning eller andra sysslor tänker på att rösta på alliansen så att vi får behålla rut-avdraget, denna skattereduktion.

Vi är många orkeslösa som tack vare detta avdrag har råd att ha hjälp i bostaden. Med en kostnad av cirka 170 kronor i timmen får vi hjälp med krukväxter, städning, tvätt, fönstertorkning med mera och av samma person varje dag.

Om de röd-gröna kommer till makten så ska ”rut” tas bort och vi får betala det dubbla för tjänsten. De värnar minsann inte om oss som är gamla och handikappade. Då blir vi hänvisade till hemtjänsten som bara torkar golvet runt mattorna. Ska vi äldre behöva ha det så?

Delvis blind och döv käring.

Saxat ur Norran http://norran.se/val2010/opinion/article1069771.ece

Miljöpartiet slutar aldrig att förvåna, deras utspel från Almedalen är inget undantag. Nu vill de att staten ska förbjuda landets kommuner att tillåta etablering av externa köpcentra.

Språkröret Peter Erikssons motivering: Det har i princip varit fritt fram för kommunerna att tillåta köpcentrum som ökar biltrafiken och utarmar stadskärnorna.

Återigen argumenterar de utifrån att det är bilen som är problemet, inte de avgaser som de fossildrivna bilarna släpper ut. Framtidens bilar kommer att vara bättre, de kommer att gå på alternativa biodrivmedel och el.

I Skellefteå hade Solbacken, med bland annat Maxi, ÖB och Barnens hus, aldrig blivit verklighet med Miljöpartiets politik.

Man fråga sig om Haparanda med samma politik skulle ha fått det Ikea som genererat fler hundra jobb till Norrbotten. Troligen hade dessa i stället hamnat på andra sidan gränsen. Hur skulle Sundsvall se ut med hela Ikea och Birsta inne i centrum? Majoriteten av Ikeas besökare kommer långväga ifrån och är bilburna. Tusentals extra bilar i city varje dag skulle både skapa trafikkaos och försämra miljö och luftkvalitet.

Även ur trafiksäkerhetssynpunkt är idén dålig. Särskilt i kombination med ett annat förslag från Miljöpartiet, att tillåta cyklister att färdas mot enkelriktat och svänga höger vid rödljus.

Höjda bensinskatter, kilometerskatt och förbud mot externa köpcentra är delar av en röd förbudspolitik från Miljöpartiet. Låt aktörerna, det vill säga kunder, affärsidkare och kommuner, avgöra om handeln ska finnas inne i centrum, halvexternt eller helexternt. Staten bör hålla tassarna borta från lokala planeringsfrågor, kommunen ska självklart ha kvar sitt monopol i dessa.

Jag tror på en mix, där det finns möjlighet till levande centrum. Men då krävs vettiga lösningar vad gäller trafik, parkeringar och kollektivtrafik. Externa centra gör att fler tillväxtnav skapas och även sådana behövs. Till syvende och sist är det också vi konsumenter och våra konsumtionsvanor som avgör var handeln kommer att utvecklas eller inte.

Johan Kling (C)

riksdagskandidat

Läs artikeln här!

Sverige finns det idag 41 flygplatser vilket är en enorm konkurrensfördel i internationellt perspektiv för utveckling och tillväxt i den näring som växer mest i världen, turismnäringen.

Det är tydliga satsningar på infrastruktur som krävs för att Sverige ska stå sig starka i en internationell konkurrens där Region Västerbotten har stora resurser som ger underlag för investeringar och satsningar från entreprenörer, företagare och samhälle.

Vi måste våga investera för att skapa arbetstillfällen och där är infrastrukturen basen. 30/6 skriver VK:s ledarsida om Rikstrafikens prioriteringar av framtidens flyg och där dras helt fel slutsatser.

Det är inte färre flygplatser som ger Sverige och Västerbotten konkurrensfördelar i tillväxt av turism. En flygplats i inlandet ger inte den utveckling som vi behöver för att klara behov och krav för internationell turism. Hellre fler än färre.

Idag finns 100 miljoner i landet som ska fördelas för flyg i Norrland, det är knappt och den potten borde vara större för att klara av behov av tillgänglighet och tillväxtskapande infrastruktursatsningar i landet.

De resonemang som VK:s ledarsida för skulle ge sämre tillgänglighet och därmed mindre förutsättningar för tillväxt. De bygger resonemanget på en mening i rapporten och drar sedan felaktiga slutsatser utifrån den meningen. Rikstrafiken har inte övervägt en flygplats i inlandet. Rikstrafiken säger i rapporten att man tittat på vad som skulle hända om man hade en flygplats.

Då har man tittat på alla alternativ dvs enbart Lycksele, enbart Storuman eller enbart Vilhelminas flygplatser. Det slutsatser man drar är att vid enbart en flygplats så skulle konsekvenserna av bristande tillgänglighet bli för stora för de kringliggande kommunernas näringsliv. Avståndet blir för långt till de fjälldalar och besöksmål som ligger långt bort geografiskt. Detta ger underlag för den prioritering som Rikstrafiken sedan gör. >

VK gör en felaktig analys även då de säger att trafiken idag centreras, det är precis tvärtom. Trafiken diversifieras och nischas vilket tex Uppsala flygplats är ett exempel på. De skriver att” i upphandlingen 2015 torde fler flyglinjer drabbas.” Det finns inget som säger det, ska Sverige satsa på tillväxt och turism så är det precis tvärtom, det torde bli fler flygplatser i Sverige.

Skulle man fullfölja VK:s resonemang skulle de flesta av landets 41 flygplatser försvinna, Bromma stängas, lägga ner alla utom en flygplats i Göteborg och centralisera flyget i landet till färre punkter. Detta skull ta bort de konkurrensfördelar Sverige har idag av tillgänglighet och drabba den mest växande näringen i Sverige. Resonemanget som VK för håller inte då det skulle minska förutsättningar för utveckling och tillväxt, skapa avveckling och inte utveckling, och det är inte något som varken staten eller regionen vill. Staten och Regionen ska ge Västerbotten förutsättningar att utvecklas, växa och ta vara på de unika resurser vi har i hela länet.

Maria Kristoffersson

Kommunalråd

Centerpartiet Vilhelmina

VK svarar på

dagens ledarsida

Läs hela artikeln här:

Det här skriver Norran i sin ledare idag!

När centerledaren Maud Olofsson framträdde i Almedalen i Visby stack ett och annat gammalt plakat med budskapet Atomkraft nej tack upp ur publikhavet. Partiet verkar genomgå en inte helt smärtfri förändringsprocess. Det gamla kärnkraftsmotståndet har fått vika för en bredare energiuppgörelse med alliansvännerna, och ganska många upplever att centern lämnat sin gamla landsbygdsprofil och nu driver mot storstäderna.

Enligt en undersökning från opinionsinstitutet Synovate är detta saker som avhåller annars positivt inställda väljare från att vilja rösta på partiet. Men någon förlorarstämning gick definitivt inte att spåra i Maud Olofssons tal. Efter Almedalsveckans hittills rockigaste förband, och inledning av Gotlands centerpartistiska kommunstyrelseordförande, äntrade centerledaren scenen full av självförtroende. Tonen var personlig. Hennes egen son, som varit ett påhittigt och därmed ganska besvärligt barn, fick illustrera en entreprenörsanda som borde värdesättas högre i Sverige. Hennes farmors råd om att inte nöja sig med vilken karlslok som helst fick tjäna som ledstjärna för en jämställdhetspolitik fri från rödgröna pekpinnar och offerkoftor, som Olofsson kallade det. Även i övrigt var centerledarens tal det hittills kanske mest jordnära, kryddat med mängder av konkreta och personliga exempel. Mycket kretsade kring företagande, som ju partiet gjort till en profilfråga. Även miljön var ganska framträdande, men mest intresseväckande var nog det arbetspolitiska utspel man gjort redan innan talet. Centerpartiet vill privatisera arbetsförmedlingen. Enligt det förslag man nu lagt fram ska myndigheten i framtiden bara stå för kontroll och uppföljning av sådan verksamhet, som i stället ska bedrivas av en rad olika intressenter: fackförbund, ideella organisationer, privata företag. Den arbetssökande får själv bestämma vart han eller hon vill vända sig, och följs av en särskild jobbpeng. På så vis gynnas aktörer som är framgångsrika i att förmedla jobb, är tanken. Den framstår som ganska intressant. Centerns bästa tid är förstås förbi. På 70-talet var partiet en av våra stora folkrörelser, med ett medlemstal som dagens partier bara kan drömma om, och en fjärdedel av väljarna bakom sig. Men det finns fortfarande liv i partiet, och dess framtid är oskriven.

http://norran.se/asikter/ledare/